nattmaras blogg

Om ni inte redan visste det så vet ni nu att jag älskar allt som har med bak att göra.
Kan inte sova? Baka!
Sugen men orkar inte gå till affären? Baka!
Kalastajm? BAKA!

I veckan hittade jag lussebullar i sån där "blanda med vatten" förpackning. Måste testas!
Jag ääääälskar lussebullar :D
Sen hittade jag ett recept på sprödare korintkakor som måste provas.
Nu med ny kamera så förevigade jag hela förloppet, nästan, de kladdigaste bitarna struntade jag i eftersom.... Ny kamera.... hallåå?


I allafall.... farmors förkläde... ett måste under allt bak.
 
Kungsängens Lussebullar med saffran ca 25:- Enkelt & nästan lika goda som vanliga traditionella.


Korintkakor, väldans kladdigt om man inte har en matberedare.
 <-innan margarinet

Jag åker till Växjö på hundutställning nästa helg & missar därmed min väninnas dotters födelsedag.
Plötsligt fick jag ritinspiration.
Jag som har haft torka i månader.
Jag tänkte göra något annorlunda vilket det blev också.
Kan inte bestämma mig om jag blev nöjd eller inte för jag använde en teknik som jag är ovan med.
Ett porträtt helt i tusch... bra eller a*us?

Nästan hela slutspurten av helgen gick åt till att lära sig fota med nya kameran.
I morse lärde jag mig zooma!
Låt inte så förvånad, alla är inte begåvade med knivskarp teknisk kunskap ;)

Jag tog en välbehövd sovmorgon & bemödade mig inte att gå ner till vårdcentralen förren 13.
Nu är iallafall jag, högrisk patient som jag är med astma o allt, vaccinerad mot svinis.
Jag hade glömt hur ont vaccinationer gör.... kan bero på att det var i årskurs 4 eller nåt liknande senaste togs.

På ritfronten inget nytt.
Känns som jag tappat skaparglädjen lite på måleriplanet.
Kan också bero på avsaknaden av beställningar & beröm i kommentarsfälten på både FB & hemsidan.
En vacker dag så sätter jag mig igen & då kommer månader av bottled up konstnärlighet fylla pappret med underbara motiv.
Till dess får jag drömma mig bort i gamla porträtt från svunna tider.
   
Om nån vill besöka min sida så är adressen: http://nattmarasart.vpsite.se/


Eftersom barnen varit hos B-I i helgen så har djuren fått stå modell när jag lärt mig fota med nya kameran & så här fina bilder blev det.

I går var det terrierutställning i Strängnäs.
Jag åkte med enbart för att I skulle kunna få ställa ut i Barn med Hund.
Dagen började med trött mamma vs oförskämt piggt barn klockan 06:15.
Alla finkläder på, snabb frukost & packa ner alla saker som fika, lördagsgodis, hundmat, hundkläder & böcker.
Det bestämdes hastigt dagen innan att Cajsa skulle få följa med på socialträning trots att hon inte är en terrier.
Trots att det inte var alltför kallt så var det rått & regnade.
När vi äntligen platsat oss i bilen & var på väg så fick vi sladd nästan på en gång & var på väg över kanten på bron vid Arningeleden. Sketaläskigt! Tur att vi var fastsatta både hundar & folk.

På utställningen var det så mycket folk att vi inte ens fick upp en stol att sitta på. Kyligt var det också då vi var i ett ridhus.
Lite långtråkigt men I var vid gott humör & busade med alla hon kom åt.
Efter mycket om & men med trötta hundar, barn & icke fungerande högtalarsystem så började finalerna med Barn m Hund i spetsen.
I var taggad & hade sprungit till sekreteriatet hundratals gånger för att se om fler anmält sig vilket de inte hade gjort.
Ensam stegade hon in i ringen & ställde ut efter bästa förmåga med totalt uttråkad hund som hellre nosade i backen än gick.
Men de var jätteduktiga & hon tog stolt emot 1:a pris- rosetten & en liten silverpokal.
  
Efteråt provade hon för skojs skull att gå & ställa Cajsa medan jag agerade domare.
Jag blev väldigt paff när Cajsa gick som en gudinna utan hopp & bus. Ännu mer paff blev jag över att efter en instruktion hur Cajsa ska ställas så ställde I upp henne gång på gång utan problem & med excellent uppmärksamhet från naken-Cajsa.
Cajsa går inte att ställa för hand utan ställer upp sig själv med intränad handrörelse & kommandot "stå".
Vi kom överens jag & I att Cajsa blir hennes BmH/Junior handling- hund så hon kan varva mellan Toller & henne.
Cajsa är ju lite mindre & lättare att förflytta om hon börjar dra fram till nåt.

Vi träffade också katt-Carina där, hon hade perserkatter när jag var liten & jag var skötare ett tag till hennes dåvarande arabhäst Rasim som var busig & vacker som en dag.
Nu hade hon en lusitanohäst stående på det här stallet så efter finalerna gick vi runt i stallet & hälsade på XL som han hette & de andra fina hästarna. De finaste var en svart fresierhingst med böljande man & en helvit lusitanohingst som tränats i portugisiska ridskolan som är portugals motsvarighet till spanska ridskolan i Wien.

Det blev en sen dag & klockan var efter 20 när vi lämnade av I hos B-I. När jag kom hem så gick Micke & jag ner & hämtade kinamat... ett måste när man är barnledig :P
I veckan pratade vi om var vi önskade oss mest av allt & jag sa en digital systemkamera eftersom vår kompaktkamera pajade i somras.
Bilderna blir inte alls lika bra när man plåtar med mobilen & det känns allmänt tråkigt att dokumentera roliga händelser med så dålig kvalitet.
När vi satt hemma & åt så tar Micke fram ett litet paket med ett 2 GB minneskort i & säger att det är en bit på vägen till kamera iallafall.
Gulligt tänkte jag, då kan den ju ligga i ett skåp o samla damm till jul eller längre.
Efter maten sa han att han hade ett litet paket till & hämtar en stor tung kartong.
Då har han varit & köpt en digital systemkamera medan jag varit borta <3
Idag har jag lärt mig hur den funkar & både Micke, kissarna & hunden har fått vara testobjekt.
Helt underbar! Kameran alltså.... hehe nej jag menar Micke :P

Det har varit några händelsefyllda dagar.
Jag har jobbat på trimmet både tisdag & idag & fått träna på att åka kommunalt. Det tar emot & jag har fortfarande rätt många ångestepisoder under resans gång. Sen är det ju rätt långt också för mig som inte ens åker till Arninge kommunalt i vanliga fall. Det känns ändå lättare nu när man kan åka tåget igen. Buss är blurk.

Jag har fått beviljat ett års arbetslivs inriktad daglig verksamhet på Activera Hundcenter. Det är ett hunddagis som drivs av Frösunda coaching speciellt för personer med Asperger.
Jag ska dit nästa vecka & planera schema, det ska bli askul.

O var hos tandis & undersökte tänderna. Det är så svårt att veta hur mycket han har ont eftersom han har perceptionsproblem. Det beslutades iallafall att han ska dra ut båda framtänderna om ca 2 veckor så att det inte blir någon infektion som kan skada de permanenta tänderna.

Igår sträckte jag mig efter vattenflaskan & åkte på den värsta nackspärren jag haft i år.
Enda gången jag inte hade ont var om jag gick med axeln mot örat som en puckelrygg. Perfekt!
Med lite (mycket) smärtstillande lyckades jag ta mig till trimmet i morse & klippte de två tovigaste hundar man kan tänka sig + bad. Underbart!
Micke tyckte att jag skulle sjukanmäla mig men så länge jag kan gå så åker jag, L-L litar ju på att jag ska komma.
Jag måste klappa mig på axeln & berömma mig för att jag kommit långt från den där tjejen som hellre drog täcket över huvudet, grät & gömde sig när det gick lite emot.

På lördag är det hundutställning i Strängnäs så vi har I hemma till lördag så hon får vara med på Barn med Hund, trots att det är B-I's helg. Det kommer att bli långtråkigt men det ska bli kul att se när hon ställer ut för hon älskar det.

Igår kväll åt Cajsa 10 hundmatskulor! I morse åt hon hela sin deciliter som hon ska... äntligen.
En sten föll från mitt bröst & min ångest kunde dra sig tillbaka lite.

Ni kanske har noterat att barnens namn är lite cencurerade, jag är i vanliga fall lite för öppen & det kan vara bra att de har lite privacy även om många ändå vet vilka de är. Jag känner mig som Michael Jackson hehe :P

Lite bakrundsinfo:
O & jag har Asperger syndrom som ligger inom autismspektrumet. Det är ofta ärftligt.
Jag har coacher hemma 2 gånger i veckan som hjälper mig klara & hantera möten, hemmet, planering & dylikt.
Vi har även pga min diagnos en kontaktfamilj som barnen bor hos varannan helg för att jag ska orka.
Jag fick min diagnosutredning strax efter att O föddes & har haft aktivitetsersättning sedan 2005 då min diagnos blev fastställd. Jag vill börja arbeta men det funkar inte i längden utan anpassning till mina behov.
Jag har nyligen accepterat att jag har AS & har kommit väldigt långt i min utveckling.
Även O har tagit jättekliv & vi har arbetat med honom från att han var spädbarn trots att vi känt att vi har varit motarbetade av både förskola & BVC.
Att han fick sin diagnos & i och med det mer hjälp var som en seger för oss som föräldrar efter år av tjat & hårt arbete.
I & Micke är normala tills vidare. 
Detta är min familj :D De är underbara på sina egna sätt.

I vilket fall gick morgonen ovanligt bra.
O var väldigt trött eftersom han varit uppe till 22 & sprungit, den sista timmen bara för att berätta hur mycket han tycker om oss. Gulligt men ändå en undanflykt för att slippa sova.
Han har haft hårsprej & grejer i kammen hela helgen för han gillar egentligen inte sin tuppkam när den inte står så kl 6 var det dusch som gällde.
Jag var väldigt trött igår & glömde att lägga fram kläder vilket skapar problem på morgonkvisten då O tror att han får välja vad han vill ha på sig.
Han är lite dålig på att välja kläder efter väder om man säger så... Efter att jag stoppat tillbaka sverige shortsen i garderoben med en skrikande son fast i ena benet verkade han ändå sansa sig något så jag gick ut för att prata med Micke om kvällens matplanering, jag vänder mig om i dörröppningen bara för att få en dörr i ansiktet.
Sansad var ledordet...
Med egenvald spindelmannen outfit funkade ändå resten av morgonen hyfsat bra.
För en gångs skull var barnen klädda i tid & jag hade lytt Mickes ständiga förmaning om att inte klä för varmt innan vi nått minus strecket.
DÅ ändrar han sig & barnen måste klä om sig i varmare eftersom minus inte gäller om det regnar!?
Jag fattar ingenting & blir stressad av denna plötsliga förändring. De kommer försent, som vanligt fast vi var tidiga från början.
Men morgonen var jättebra, så här bra har vi inte haft det på flera veckor.

Idag har jag ringt en massa samtal.
Jag avböjde en cancerförsäkring  med motiveringen "Jag har inget jobb & har helt enkelt inte råd trots att jag tycker att er försäkring verkar väldigt bra." sen ringde jag & bokade tid till tandläkaren (igen) för O's tänder. 
Tänderna oroar mig, i slutet av augusti cyklade han omkull & slog i sina framtänder + några till på en sten. Mirakulöst klarade han läpparna med bara en skråma på insidan men tänderna var lösa & skallrade.
Han säger såklart inte ens halv sju som vanligt... när man klipper hans hår eller sätter på kläder med konstigt material så gråter han för att det gör ont men när han slår upp hakan & får limma eller slår ut sina tänder är han lugnet själv & är glad som en sommardag.
Efter många besök till tandis så konstaterar hon att en tand är död & resten verkar växa fast igen.
Nu är alla de slagna tänderna i en brun orange färg & båda framtänderna är lösa fortfarande.
Vi fick tid på onsdag. Ingen bra dag egentligen eftersom jag måste stressa runt med honom & mig själv överallt: 9:15 O till tandis, 13:00 O till logopeden, 15:00 jag & Cajsa till valpkursen.
Jag känner redan nu ångesten krypa i hörnen, hur ska jag få honom att acceptera att han ska tillbaka till dagmamman efter logopeden?
Ska jag ha honom hemma hela dagen, det är ju ändå så kort tid han får vara hos dagmamman?
Går det att han är med på hundkursen?
Svaret på sista är nej, jag vet att han inte kommer att fungera där & jag kommer att vara stressad så då blir det inte bra för nån.
Micke slutar inte förren 16:30 så han hinner inte hem.
Nej nu är det slut funderat, jag får ta det imorgon så den här dagen kan fortsätta vara god.
Idag ska jag göra I's favoriträtt, hemlagad lasagne.
 
Hon ska till tandis idag & är hemma själv en stund så hon har fått välja vad hon vill laga. Jag har köpt 1,5 liter bechamelsås så vi ska göra 3-dubbel sats & frysa in matlådor & middagar.
I vanliga fall tidsoptimist, idag tidsparare! :D
Imorgon ska jag till trimmet i Årsta & jobba lite, vi hoppas på bra väder & att den kommunala trafiken flyter.

Note to self: skriv inte så mycket ;)

5:e dagen av hundens matvägran.
Cajsa har en förkärlek till att kissa på barnens möbler vilket blir en stor omväg för henne eftersom hon måste passera två kisstidningar på vägen in i deras rum.
Det var ok de första 3 gångerna men nu efter 10 gånger börjar jag bli trött på det.
Självklart är det vårt fel eftersom vi tror att valpar blir större & inte behöver kissa varannan timme men ändå. Inte blir det mycket bättre av att barnen städstrejkar för det mesta & lämnar både tidningar & leksaker på golvet till Cajsas stora glädje.
Bara idag har barnen hunnit ta sönder båda sina käpphästar med ca 3 timmars mellanrum & Cajsa har hunnit bita av en kabel till ett par hörlurar. Tröttsamt.... väldigt tröttsamt.

För ovanlighetens skull så var jag ute igår.
Jag minns inte när det hände senast, jag mindes inte ens vart mina finkläder & smink fanns.
Det var oerhört avkopplande att bara få komma ut utanför hemmets väggar utan att jag var tvungen att prestera något.
Jag känner verkligen att jag har saknat mina vänner även om 2/3 ursprungligen är någon annans vänner.
Ni gör mig till en normal person.... hel...
När jag kom hem till min familj kände jag en kärlek till dem som har varit avsaknad ett tag.
Man behöver en paus & ett platsombyte med goda vänner ibland har jag förstått nu.

Idag var I på kalas i bowlinghallen så jag tänkte att vi övriga kunde äta lunch & kanske fika i centrum under tiden. Det hela började bra om man bortser från att O hade det väldigt jobbigt nere i lokalen när vi skulle lämna I.
Vi åt pizza till lunch, O åt upp hela sin + sallad utan att vara speciellt rastlös för omväxlings skull.
Efter det gick vi till cafét bredvid & O sa att han var hungrig (!) så han tog en juice & ett wienerbröd, jag fick en pyttekopp med kaffesump för hutlöst pris & väggklättringen kunde börja.
O satt med fötterna på ryggstödet, låg på golvet, kröp bakom ryggen på oss i soffan, läste en tidning i superfart, halv skrek varje ord som kom ut ur hans mun & skulle sen halvligga i sin fåtölj. Vi gick rätt omgående efter att vi druckit upp.
Nere i bowlinghallen började han må dåligt igen av musiken & ljusen samt att barnen for runt som studsbollar så Micke fick gå upp med honom medan jag packade ihop I.
Nu på kvällen märks det att O överåt, inte ens hans favoriträtt gick ner, han är gnällig & har ont i magen.
Vi vet att han har svårt att känna när han är mätt men inte trodde vi att så mycket kan rymmas i den lilla magen.
Vi vet så mycket om hur O fungerar & ändå glömmer man så lätt.
Ibland känns han så stor & förståndig att man glömmer hur tydliga & hårda vi måste vara på hans rutiner.
Ibland känner man sig så dålig som inte orkar & inte kommer ihåg....

Efter mycket grubblande på om detta kan vara rätt för mig ger jag nu det en chans. Det kommer nog inte stå så mycket som kan ses som nån slags sensation men kanske känner någon att denne kommer mig som person lite närmare.
De senaste två nätterna har jag halvdrömt/tänkt på vad jag ska skriva här & kommit fram till att det kan täcka minst två A4 ark men idag när det verkligen händer så är det så tomt att jag hör syrsorna spela.... eller vänta.. det är nog fodersyrsorna i bokhyllan som låter.
Haha det var kul! Man ska alltid börja med ett skämt säger de ju, experterna. Nu när vi är uppvärmda så kan vi börja.....

hmm... jaha...
Idag tappade hunden sin ena bete så nu ser hon bara ut som ett halvt vårtsvin i munnen. Hon har inte ätit bra på 4 dagar nu för att hon har ont i sina mjölkisar. Mycket tråkigt på flera sätt, hennes baja-rutiner bryts, mina baja hunden rutiner bryts & matte blir smått stressad av avsaknaden av hull på nakensaken.
Häromdagen fick vi äntligen vårt möte på autismcenter att bli av. Vi har alltid varit sjuka när de tidigare mötena varit inbokade & har fått ställa in många gånger. Under sådana omständigheter så känns det som om vi verkligen inte vill ha hjälp med O & bara förhalar det. Eftersom det var minst ett halvår sedan vi var där senast så kändes det väldigt bra att O har gjort såna otroliga framsteg. Jag känner att jag verkligen förtjänar en del av berömmet för att det är så pass bra som det är idag.
Vi kom i slutändan fram till att vi ska inrikta oss på vardagsrutiner som just nu funkar sådär. Det är alltid jobbigt för O under årstidsbytena. Fick han välja så skulle han under vintern gå i shorts till jul & på sommaren i vinteroverall åtmistone till midsommar. Inte blir det bättre av att han har svårt att känna om han fryser eller blir för varm.
Nu är det dags att göra krubb & förbereda lördagsgodiset.
Efter det är det kanske lugnt så då kan jag fortsätta på min andra stickade toffel. Måste komma ihåg att fota den första, jag är mycket stolt eftersom det är det första jag orkat sticka mer än 3 varv på... snackar man virka däremot så har jag en kasse full med katt-tröjor, rosor & annat smått. Här är en bild på hårbandet jag virkat till I & en av mina rosor.
Ha det så länge....